Eugenik – Arvshygien

Redan innan man haft kunskap om arvsanlagens funktion och mekanismer har det funnits tankar om arvshygien eller att vissa ärftliga egenskaper bör bevaras och andra förkastas.

Naturligtvis när det gäller husdjur och nyttoväxter där man försökt få fram mer högavkastande och sjukdomsresistenta exemplar.

Dessa tankar har också funnits kring människor. En av 1900-talets ivrigaste förespråkare för arvshygien var Hermann Joseph Muller (1890-1967) som redan som ung akademiker gjorde uttalanden om att man borde sterilisera vissa människor för att förhindra att barn med icke önskvärda egenskaper skulle födas och samla sperma från särskilt “värdefulla” män och låta dem befrukta så många kvinnor som möjligt.

När Muller 1947 fick nobelpriset i medicin för sin upptäckt att röntgenstrålning kan orsaka mutationer  kunde han med större pondus framföra sina åsikter.

Diskussionen om selektion kring genetiska egenskaper hos människor blir dock naturligtvis mer komplex då de allra flesta att alla människor har ett unikt inbyggt människovärde oavsett egenskaper.